Göteborgs konstförening, Göteborg, 2024.10.12 – 2024.11.03
Det påtalas ofta att vi lever i en mörk och orolig tid. Krig, konflikter, annalkande klimatkatastrof, energikris och inflation får vi höra om dagligen. Jeff Olsson har tagit sig an mörkret i sina kolteckningar, men i hans mörker vilar inga sorger.
Hans utställning Hälsningar från Nirvana på Göteborgs konstförening är ett virrvarr av figurativa teckningar som fyller väggarna. Kolets lek mellan ljus och mörker kommer i sin rätta när motiven rör sig i mytologins och fantasygenrens tematik.
I utställningen får vi träffa både Eremiten, en trollkarls-karaktär med stav och mantel, samt Varelsen, ett väsen som spänner ut sina vingar i ett försök att vara hotfull, i två av de större teckningarna. I ett annat större verk håller en gestalt upp en leende låga och frågar genom titeln Vill du ha min eld. Det händer mycket i teckningarna och det är roligt att upptäcka detaljer i kombination med de ofta humoristiska titlarna.
Vissa teckningar är gjorda på utrivna boksidor vilket får teckningarna att framstå som impulsiva. Har motiven kommit till konstnären som en ingivelse och han tvingas ta till närmaste papper? Det är uppsluppet och livligt.
Är det Nirvana vi har klivit in i som utställningstiteln antyder? I sådana fall skulle jag vara nöjd över livet efter detta, det verkar roligt att befinna sig där.
Nirvana är ett stadie inom alla de indiska religionerna hinduism, sikhism och jainism men mest känd från buddhismen, och innebär fullständig fridfullhet och frihet från lidande. När cykeln av återfödelse i den sinnliga världen är bruten kan själen uppgå i intet och lämna allt bakom sig. Det är en tom plats där behov inte är relevanta.
Varken teckningarna eller utställningen är tomma, de är snarare fyllda till brädden, vilket får mig att tvivla att detta är Nirvana.
Däremot går själva ordet nirvana att översätta till ”blåsa ut” eller ”slockna”, vilket passar bättre med dessa mörka teckningar. Kanske har konstnären använt sig av ordet etymologiskt? Han har liksom blåst ut verkligheten och frigjort oss från dess bojor, och i stället bjudit in oss i en ny värld.
I mitten av salen är ett tält rest med texten ”Fridlys det uteblivna”. Tältet är skapat av kasserade teckningar, och uppmaningen går att tolka som att även det som inte blev som det var tänkt ska bevaras. Vilket också motsäger det religiösa begreppet, men är en fin tanke i en framåtsträvande och slösaktig värld.
Vad finns det då för mening med mörkret? Verklighetens mörker av krig och katastrof är ofta meningslös och fullständigt onödigt framkallad av de små människorna och dess ledare. I Olssons mörker, som verka komma från en andlig och kanske underjordlig plats, finner jag både betydelse och glädje. Han erbjuder en förlösning ur verkligheten in i hans värld.
Detta är en lekfull och infallsrik utställning. Nyanser och motiv drar en till mörkret, men verkens humor är också en påminnelse till betraktaren att slita sig ur detta. Om det inte finns ljus, så finns det åtminstone något intressant i tillvaron.
Henrik Schedin